Ibland undrar man
Nu så här jätte tidigt på morgonen blev jag galet sugen på mitt choklad som låg i kylskåpet och frestade mig när jag skulle fixa frukost. Men så tänkte jag att neej, jag får ju i alla fall äta först. Man får ju tänka lite på vad man äter när man är gravid, för att orka liksom. Vikten skiter jag i, den borde väl försvinna för eller senare.. Så jag bredde två frallebullar med smör och ett extra tjockt lager jordgubbssylt, gjorde en kopp te med massa socker i (jag hatar socker egentligen och te) och kände mig skitnöjd tills jag satte mig i soffan och såg vad jag gjort. Hade jag tryckt i mig chokladet direkt så hade det nog ändå varit mer hälsosamt än luftbröd med sockergegga på.
Jag har aldrig fattat grejen med te. Min sambo dricker te, inte så mycket nu som innan. Innan var det te till frukost, middag och kvällsmat. Te när han var törstig, te när någon kom på besök. Varmt te, kallt te. Hela hans familj är likadan. Min familj dricker kaffe nästan hela tiden, eller ja, mammas sida iaf. Men då tar man ju pauser för andra drycker också.
Jag tycker att te smakar sunkigt vatten. Ska jag välja bland varma drycker så kommer faktiskt te sist. Varför jag änns hällde upp en kopp till mig idag förstår jag inte för nu måste jag ändå kasta det. Det är verkligen äckligt.
Nu när jag fått berätta om min avsky för te så känner jag mig faktiskt lite bättre. Så nu blir det historia-plugg, idag är det inlämnng på källkritiken och jag har inte änns börjat. Fint det.
