Torsdag

Provet gick nog bra igår tror jag :) Däremot var min historialektion brutal igår. Hade sammandragningar under hela dagen igår men på kvällen var det ganska jobbigt får man väl lov att säga. Sitta tre timmar i sträck i en skolbänk rekommenderar jag inte om man har sammandragningar. Funderade på att gå hem jättemånga gånger men det hade varit dumt faktiskt.. Har haft två historialektioner på hela terminen, de andra har varit inställda så kände att jag behövde vara där av den anledningen också. Och jag överlevde ju faktiskt, fick ta ett varmt bad när jag kom hem bara och sen släppte det :) Känns verkligen att man blir tyngre och tyngre och att man inte kan göra allt i samma tempo längre. Men det är sånt som hör till, lite värk hit och dit får man stå ut med. Tänk de människor som ständigt har ryggsmärtor (eller andra smärtor med för den delen) som jobbar dagligen ändå, man ska nog inte gnälla ändå!

Tänkte jag skulle sätta mig med lite PA nu snart, bara ta en liten kopp kaffe först. Sen väntar minst två uppgifter i data och min historiauppgift till nästa vecka. Sen är jag ledig för dagen. Eventuellt kanske jag hinner kolla på samhällsuppgiften med men den är det ett par veckor kvar på.

Fyfan vad jag längtar tills jag är klar med gymnasiebetygen så jag kan få känna känslan av att söka in på högskolan! Vilke ngrej det måste vara att veta att man har kommit så långt! Och efter det så har jag alltså en utbildning. Jag kan söka andra jobb än säljjobb och gatukök! Jag kan söka de jobben jag VILL ha! Det är lycka, jag längtar..

Funderade på det med att man har barn eller varit gravid och då "inte haft att tid" att gå i skolan. Vilket skitsnack.
Snacka om att bara hitta anledningar till att få glida ett tag till. Nu pratar jag om mig själv, för jag insåg verkligen inte hur givande det är och vilken nytta man faktiskt har av det mesta i vardagslivet.
Men visst, är man inte intresserad av att utveckla sig så är det kanske inte så kul, men jag vill inte kryssa i arbetslös-rutan fler gånger, jag trivs i så fall bättre med studerande-rutan! Den rutan säger att jag gör något med mitt liv. Jag vill inte att min sambo ska betala för mig hela livet, jag vill också kunna bidra med något mer än min städhjälp. För det är lite så jag känner. Vad kan jag ge honom egentligen? Jovisst, kärlek och är mamma till hans barn, han får lite mat när han kommer hem, och visst det är jättefint men jag kan inte bidra med något till vår framtid. Jag kan inte stå med på ett lån för vårt nya hus och jag kan inte hjälpa till om vår bil går sönder. Jag kan inte hjälpa honom om han bestämmer sig för att gå vidare han med och sluta på sitt jobb. Nej, för då kan inte jag försörja oss så länge för jag är arbetslös. Jag menar att vi ska kunna ha samma möjligheter i vårt förhållande och kunna backa upp varann. Nu blev det jättekladdigt, men jag menar att jag vill kunna ge honom det han har gett mig. Trygghet helt enkelt, om något skulle hända. För man vet ju aldrig vad som kan hända.

Ja shit va långt det blev, och hade kunnat bli betydligt mycket längre haha, jag och mina funderingar på livet...


Kommentarer
Postat av: Jenny

Fan, dalin, du är så vettig! tycker det är jätte bra att du känner så! Att du faktiskt också har kommit till den delen av livet, där det faktiskt är dags att ta tag i saker, och börja tänka på sin framtid! :). Låter ju också klokt med att kunna bidra lika mycket som rafael gör, vem vill inte det? Ja, jag är impad av dig i alla fall, du har verkligen visat att barn, gravid o hela köret inte stoppar en! bra kämpat! fortsätt så nu! :) Hej svejs!

2010-02-04 @ 10:12:42
URL: http://jeennyyss.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0