Torsdag
Den här dagen har varit lite upp och ner. Vaknade med brutal huvudvärk och ringde till dagis och sa att barnen fick komma en timme senare idag istället. Jag tänkte att det kanske skulle hjälpa att sova lite till men det gjorde det såklart inte. Upp iallafall och lämna flickorna för att sen stressa vidare till bvc med Daniel som hade sexmånaderskontroll hos läkaren och han är väldigt tidig han också! En vanlig tävling bland supermammorna är vems barn som får tänder först, går upp mest i vikt, kryper först, går först osv. Det är ganska roligt, för ju snabbare de lär sig allt det där, mer problem blir det. Hade verkligen inte gjort mig något om han inte lärt sig krypa förrän 8 månaders ålder men ack nej. Det kan han redan. Han river ner precis allt i sin väg! Det är nu det börjar alltså med den här lille killen, konstant vakande på honom! 9200 gram tung, 69 cm lång. Kan krypa, kan rulla runt, kan sätta sig upp själv och sitta en stund. Läkaren skulle se hur stark han var och det gör de genom att hålla barnets händer när han ligger och så ska barnet dra sig upp till sittande position. Min son Daniel Waszczyk, reste sig upp till stående position. Han försökte krypa ner från skötbordet när doktorn skulle vända honom. Han sparkades när hon skulle kolla hans höfter. Enda gången han låg stilla var när han slapp blöjan och fick fatt i sin snorre! Boys will be boys? Det enda läkaren hade att säga var att vi kan nog skippa tiomånaderskontrollen för han verkar redan kunna allt. Jaha tänkte jag, nu fick ni allt så ni teg supermammor!
Då kommer jag alltså få en lika busig pojke som jag har flicka. Min mellersta Olivia ställde sig för första gången när hon var 6 månader och sen gick det bara utför haha.. Klättrar på allt och är inte rädd för något här i livet! Däremot går jag ständigt runt med hjärtat i halsen och oroar mig så fort hon klättrar på något!
Ibland undrar jag om det är hälsosamt vara förälder. Jag är lite av en hönsmamma när det gäller farliga saker, alltså saker jag anser livsfarligt och som alla andra mammor inte tycker är någon fara alls. Det är väl konstigt egentligen hur man kan se så fruktansvärt olika på saker? Som en fyraåring jag läste om nånstans som kunde simma hur långt som helst. Jag skulle då aldrig våga Natalia änns prova att simma själv! Fast där projicerar jag min egen rädsla för vatten på henne. Det är ju dumt! Men hur undviker man att föra över sina egna rädslor på barnen då? Det är rätt synd om mina barn egentligen, jag är rätt rädd för det mesta!
Hämtade flickorna på dagis och fick smaka tårtan vi bakade till sötaste fröken. Vi skulle egentligen bara stanna en liten stund men det blev över två timmar! Som sagt, hon är verkligen världens underbaraste. Jag önskar alla barn har en sån fin fröken och att alla mammor kan ha en sån kontakt med barnens fröknar. Det är verkligen guld värt att känna sig så pass trygg med de som tar hand om ens allra värdefullaste skatter <3
Skolarbetet blev lite lidande idag eftersom jag inte kunde tänka så bra pga mitt bultande huvud men mamma kom med lite värktabletter till mig så det kunde mildras lite iaf. Fick tillbaka förra veckans uppgifter och måste komplettera, han skrev att jag borde läsa igenom uppgiften lite bättre för jag hade missat en del. Mycket riktigt, missat en hel jävla massa delar haha.. Jag undrar lite vad jag egentligen läste när jag kollade på uppgiften haha.. Jaja, det är bara att köra på! Jag blir inte störd av det, hade bara blivit förvånad om jag inte hade behövt komplettera någon uppgift på kursen.
Till sist måste jag bara tillägga att Comedy central är en sjukt trevlig kanal som har ett program med bara massa ståupp-komiker. Jag skrattar här hemma så jag nästan kissar på mig! På tal om kissa har min dotter klarat sig riktigt bra på dagis utan blöja och kissar alltså numera endast på toalett! Och mina stora tjej som varit blöjfri länge på dagarna och i perioder på nätterna också klarat sig tre nätter nu utan kiss i sängen! Det är lite knepigt med blöja och sova. Det går bra i perioder och sen helt från ingenstans börjar hon kissa i sängen igen. Efter två veckor av konstant tvättande av sängkläder blir det alltså blöja igen. Det är inte jag som pressar henne utan hon får valet själv om hon vill ha blöja eller inte och hon är införstådd i vad som kan hända utan blöja också. Jag tror inte på att pressa barn till något de inte är redo för och jag tror mer på att ha en dialog med barnet och att det också ska vara med att bestämma. Som att vissa föräldrar tar en vecka ledigt på jobbet för att göra barnet blöjfritt. Det är väl ändå galet? Både Natalia och Olivia har själva fått bestämma om de vill sitta på toa eller ha blöja och den processen att bli fri tar INTE en vecka, det tar flera månader att känna sig för. Ena gången vill de sitta på toa andra blöja. Ena dagen toa, de tre följande blöja. Allt för att sakta med säkert känna sig trygga i det utan stress. För stress är då fan inte bra för någon, vuxen eller barn.
